Ett personnummer är den identitetsbeteckning som Skatteverket ger alla som folkbokförs i Sverige. Det är personligt och följer en människa livet ut. Personnumret används brett i det svenska samhället för att identifiera en person hos myndigheter, vård, banker och företag.
Hur det är uppbyggt
Personnumret består av tio siffror i formen ÅÅMMDD följt av fyra siffror. De första sex anger födelsetiden. Därefter kommer ett födelsenummer på tre siffror, och sist en kontrollsiffra som räknas fram maskinellt och gör att felskrivna nummer kan upptäckas. Mellan de två delarna står ett bindestreck, som byts mot ett plustecken det år personen fyller hundra.
Den näst sista siffran, alltså sista siffran i födelsenumret, anger juridiskt kön: udda för man, jämn för kvinna.
Personnummer och GDPR
Ett personnummer är en personuppgift och skyddas av GDPR. I svensk rätt finns dessutom en särskild regel i dataskyddslagen: personnummer får behandlas utan samtycke bara när det är klart motiverat, till exempel för säker identifiering. Det ska alltså inte samlas in slentrianmässigt.
Att kalla numret "hemligt" är fel, det förekommer i många sammanhang, men det ska behandlas återhållsamt. Ofta räcker det med att veta att en person är över en viss ålder, och då bör hela numret inte lagras. Det är kärnan i dataminimering.
Personer utan personnummer
Alla som ska hanteras av svenska myndigheter har inte ett personnummer. Den som inte är eller har varit folkbokförd kan i stället få ett samordningsnummer, som fyller en liknande funktion men bygger på en annan identitetskontroll.