BankID är en svensk e-legitimation, alltså en digital identitetshandling. Den används till att logga in hos en tjänst, till att skriva under och till att bevisa för en motpart vem man är. Den är i särklass mest använd i Sverige och finns i dag främst som Mobilt BankID i telefonen.
Vem som står bakom
BankID ges ut av bankerna gemensamt genom bolaget Finansiell ID-Teknik BID AB, som startade tjänsten 2002. Bland ägarna finns storbanker som SEB, Handelsbanken, Swedbank, Danske Bank och Länsförsäkringar Bank. Det är alltså bankerna själva som driver lösningen, till skillnad från en statlig e-legitimation.
BankID i Norge utvecklades också av banker men är en helt egen lösning med egen ägarkrets. De delar namn och inget annat, vilket skapar missförstånd i upphandlingar där det bara står "BankID" utan land.
eIDAS: en viktig precisering
Här är det värt att vara exakt. BankID är inte ett eIDAS-notifierat identifieringsmedel. Det enda svenska e-legitimationsmedel som är notifierat under eIDAS för gränsöverskridande användning är Freja. Det säger ingenting om hur väl BankID fungerar i Sverige, men det betyder att BankID inte i sig bär en eIDAS-tillitsnivå i EU-kommissionens förteckning.
Däremot är BankID godkänt av DIGG för statens kvalitetsmärke Svensk e-legitimation på tillitsnivå 3. Det är en svensk kvalitetsstämpel, som inte ska förväxlas med eIDAS-notifiering.
När inloggning används för kundkännedom
Ett BankID-login kan användas som en del av kundkännedom enligt penningtvättslagen, eftersom lagen tillåter att identiteten kontrolleras med hjälp av elektronisk identifiering från en tillförlitlig källa. Det gör BankID användbart långt utanför ren inloggning: samma verifiering kan ligga till grund för ålderskontroll, avtalsunderskrift och regelefterlevnad.