En e-legitimation, ofta förkortat eID, är en digital motsvarighet till ett pass eller körkort. Den används för att styrka vem man är i en digital tjänst, för att logga in och för att skriva under elektroniskt. Där en fysisk id-handling visas upp i en kassa, används e-legitimationen i telefonen eller datorn.
Den svenska modellen
I Sverige ges e-legitimationer ut av både privata och offentliga aktörer, inte av staten centralt. BankID kommer från bankerna, Freja från ett privat bolag. Staten kvalitetssäkrar i stället marknaden genom myndigheten DIGG, som delar ut kvalitetsmärket Svensk e-legitimation till de utgivare som uppfyller kraven.
Det håller på att förändras. En statlig e-legitimation, Sverige-id från Polismyndigheten, godkändes på den högsta tillitsnivån under 2026. Sverige rör sig alltså mot en statlig e-legitimation vid sidan av de privata, men modellen är fortfarande i grunden marknadsbaserad.
Tre saker den används till
Oavsett utgivare löser en e-legitimation tre uppgifter: identifiering, där en tjänst får veta vem användaren är; autentisering, där användaren bevisar att det verkligen är hen; och underskrift, där användaren godkänner ett dokument eller en transaktion.
Tillit och gränser
Hur mycket en e-legitimation kan lita på styrs av dess tillitsnivå, som beskrivs i DIGG:s tillitsramverk och motsvaras av nivåer i eIDAS. Ju högre nivå, desto starkare krav på hur identiteten en gång fastställdes och hur inloggningen skyddas. Det är också eIDAS som avgör om en svensk e-legitimation kan användas i ett annat EU-land.